Detta är inte din penna

Nu rullar bollen! Jag skickade in min bok till Norstedts i förra veckan. Svaret lär väl inte komma på ett tag…

MEN jag har hört från massa personer som vill läsa boken! Vill även du läsa boken helt gratis så maila mig, så skickar jag den till dig! (första 20 sidorna kan du läsa här). Om du sedan kommenterar, hittar stavfel eller har idéer så belönar jag dig med en penna som tack!

Min favoritkommentar just nu kommer från Harald Hultqvist, känd i förlagsbranschen och från dagspressen:

Det är den första sköt-dig-själv (alltså manager-självhjälp-starta-upp-starta-om-coach eller något) -bok som jag sett som verkligen visar, inte bara svamlar om, att ett “misslyckande” kan vara ett lyckligt slut också.

De vänliga orden jag får värmer mig inifrån som en kopp choklad! Tack Harald!

Nu är det bloggkärleksvecka!

Jag skulle vilja tillägna min kärlek till bloggar jag inte kan länka till.

Det kanske låter konstigt. Jag har ju mängder med människor, mer eller mindre kändisar, som befolkar mitt RSS-flöde. De reflekterar över entreprenörskap, politik, teknik och nyheter överlag.

De levererar kunskap till mig, som tidningar och tv gjort förr. De är värda all heder och är en del av den mediala revolutionen.

Men de jag först och främst tänker på när jag tänker ”blogg-kärlek” – är en grupp andra personer i mitt flöde. De uppdaterar inte lika ofta. De är inte lika många. De är oftast låsta bakom ”godkännanden” eller lösenord.

Dessa människor är en del av internet-revolutionen, kanske till och med större än media-revolutionärerna. För vad de gör, det gick inte att göra innan internet.

Det är min gudsons föräldrar som delar med sig av bilder. Det är några poetiska vänner som delar med sig av hjärtansnära rader och låtar. Det är vänner med bebisar som delar med sig av små utrop över minsta lilla dreggel. Det är en vän som rehabbar genom att skriva.

Dessa personer kan jag inte länka till. De skriver saker som inte är till för alla. De sitter över hela Sverige och på andra delar i världen och delar med sig – till den innersta kretsen.

Dessa personer gör min dag!

Love yall!

Jaja, man kanske ska länka också… Kärlek till

Jonas och Jesper – pepp och entreprenörskap

Aaron – humor och mat och lite politik

Selig – djupt och riktigt om internet och livet

Och en guru: Seth Godin – små intressanta tankar som förändrar min dag

Nu är boken ute till förlag och nu lägger jag upp de första 20 sidorna igen här på bloggen.

1)
Klicka här för att ladda hem och läsa det första 20 sidorna i min kommande bok!

2)
Om du vill läsa mer så är det bara att maila mig så får du hela manuset. Mailen är kalle@intedinpenna.se

3)
Om du är en pärla och antingen kommenterar boken (efter läsning, helst…) eller kommer med något korrektur (som stavfel) så skickar jag en Detta Är Inte Din Penna-penna till dig.

Bonus: Om du har kontakter i förlagsbranschen så blir ingen gladare än jag om du skickar boken till dem. Jag letar efter förlag.

Tack alla för all positiv feedback så långt!
Ni gör detta inte bara spännande utan även roligt!

… till exempel när man postar en fysisk kopia av sitt manuskript till Norstedts.

Darrade hela vägen till brevlådan och dansade en liten dans på vägen därifrån. Nu har jag bara två månaders nagelbitande framför mig!

Länge, länge har jag längtat efter att skriva denna rad:

Boken är klar, manuskriptet är klart att skicka till förlag.

Oh, så var det sagt. Jag är uppe i luften igen. Tar ett stort andetag. Boken om ”Detta är inte din penna” är nu inte bara en fundering, inte bara en tanke, utan faktiskt färdig. Sista punkten är satt.

Jag har inte bloggat mycket på den senaste tiden. Ibland måste man bara dyka ner, försvinna, producera, göra klart.

När alla visioner är klara, när alla mål är satta, när all research och all införsäljning är gjord – då är det oftast mycket kvar innan leveransen är klar. Det är hårt arbete, och arbete är inte alltid kul att blogga, twittra eller statusuppdatera om.

Det spelar ingen större roll om du skriver en bok, kodar, målar, retuscherar foton, packar produkter eller lägger sista handen på en reklamkampanj till kund. Du måste någon gång gå under radarn, försvinna från ytan, fördjupa dig.

För du vet hur häftigt det är när du faktisk kommer upp igen, och har full fart framåt.

Nu är det gjort! Nu börjar nästa jakt – jakten på ett förlag. Det är nog roligare att skriva om. =)

Ledsen att jag inte skrivit så mycket på senare tid. De få timmar jag har till “Detta Är Inte Din Penna” sitter jag och fixar med boken.

Som några av er kommenterat så fungerar inte länkarna till boken längre. Det var nämligen så att en person som jag högaktar – och som dessutom är i förlagsbranschen – bad mig ta ner boken.

Han tyckte upplägget på boken var riktigt bra – men tyckte samtidigt att jag inte skulle sprida den via bloggen. Något jag inte riktigt har tagit ställning till, men samtidigt så väljer jag att lyssna på honom. (Han kan ju mer om detta än vad jag kan!)

Så om du vill läsa boken så maila mig på kalle@intedinpenna.se – så skickar jag boken till dig!

På det sättet vet jag var den sprids.

Snart kommer det mer! Boken börjar bli färdig och jag har börjat prata med förlag!

Jag har sedan jag publicerade de första 20 sidorna på min (kommande) bok fått många intressanta och glada kommentarer. Jag har även fått många frågor som alla handlar om samma sak: VARFÖR skriver man en bok som denna?

Svaret är enkelt: Jag älskar folk med idéer. Skulle jag skriva en bok om något skulle det vara en bok om idéer.

Eller snarare: En bok om resan – Resan som du gör när du tar tag i något som du funderar på. Resan som börjar långt innan andra pratar om företag och vinster och sådant.

Jag träffar många personer som vill starta sitt eget företag. De säger att de vill driva upp något, göra ett avtryck – men de går runt och letar efter ”den där perfekta idén”. De säger att de skulle kasta sin in till 100% om de bara hade den där idén. Dessa personer kommer troligen aldrig starta företag.

Samtidigt träffar jag många personer som vill bygga sitt eget hus i framtiden. Ett hus för familjen, precis som de vill ha det. Dessa personer bor oftast i bostadsrätter. De renoverar. De köper ett gammalt hus som de bygger om. Till slut har de samlat på sig nog med erfarenheter, kontakter och kapital för att ringa en arkitekt och bygga ett eget hus.

Företag är på samma sätt. Du måste starta smått. Du måste testa. Många av de framgångsrika företagarna jag känner är inne på sitt tredje eller fjärde företag innan det går ”bra” – dessutom har de utvärderat och arbetat med hundratals olika idéer under sina liv.

Jag vill skriva en bok som gör det möjligt för dig att ta en av alla de där idéerna som du har – och se hur långt du kan driva den. Kanske blir det hur bra som helst? Kanske blir det inget?

Hur du än vänder dig så kommer du lära dig massor av resan. Du kommer lära dig massor som ingen annan än du själv kan lära dig.

(ps. Läs gärna de första 20 sidorna här – och kommentera ännu hellre dem här på bloggen eller direkt till mig på kalle@intedinpenna.se)

… eller början i varje fall! :o)

Nu har jag stuckit ut hakan och kliat mig i huvudet.

Jag ska alltså skriva en bok om praktisk affärsutveckling – vad nu det är. Jag vill skriva en bok på denna blogg och den penna som är ”Detta är inte din penna”-pennan.

Två frågor snurrar då i mitt huvud:

Först: Hur gör man en praktisk bok? En bok i praktik? En bok som inspirerar att göra, snarare än att tänka?

Sedan: Hur använder jag bloggen och min resa som ett bra exempel, utan att det blir tradigt?

Svaret har du här. Ladda hem och se vad du tycker. Det är de första tjugo sidorna, som jag hade tänkt mig boken.

Jag kombinerar bloggen med lite teori och väldigt mycket ”fylleri-övningar”. Designat för dig som faktiskt vill göra något, inte bara läsa.

Vad tror du? Läs gärna, säg gärna vad du tycker. Bra? Dåligt? Konstigt? Genialt?

Jag har öppnat huvudet för kritik så fire away! Det blir allt bara bättre av!

Efter jag skickade iväg min förra post så funderade jag rätt mycket. Jag har tänkt på att göra en bok av bloggen i flera månader nu. Jag har redan stött och blött det med mig själv och några vänner. Jag har redan börjat göra ett utkast.

Men det tog alltså flera månader för mig att våga skriva en bloggpost om att jag gör det. Jag kan fråga mig själv ”Varför var det svårt?” rätt många gånger –utan att få svar.

Sedan läste jag en bloggpost av Seth Godin som fick mig att tänka om. ”It just matters that you ship it!” skriver denna mycket smarte person.

Jag kan känna att rädslan för att prata om vad jag håller på mig kan vara mycket stor. Det kan vara privata projekt eller projekt på jobbet.

Efter lite tanke så är jag nog rädd för precis det som Seth skriver om: Jag är rädd för att jag inte ska leverera. Jag är rädd för att jag ska få så mycket (eller så lite) kritik att jag släpper det. Att det blir jobbigt. Det är alltid lättare att hålla tyst och arbeta i det dolda än att behöva bemöta andras tankar.

Samtidigt vet jag hur viktigt det är att prata om vad jag gör, innan jag är färdig med vad-det-nu-må-vara. Jag vet hur viktigt det är att bolla idéer med människor som kan ge input – och tidigt input som kan leda till bra förändring.

Så hur tar jag mig runt denna känsla? Det kanske inte går. Det kanske är nog att jag vet att det är bra att prata om saker tidigt? Eller så kanske jag inte ska bry mig så mycket.

Eller så kanske jag helt enkelt ska låtsas som att jag vet exakt vad jag gör – för då kommer bara personer som anser sig veta bättre säga något! Det finns ju inget som drar fram så många kritiker som orden ”jag hade tänkt att…”

Bättre att då bara pang på rödbetan: Jag ska skriva en bok! Japp. Det är 2011 det.

Ha en underbart start på det nya året!

Från Gallerix fick jag uppmaningen att skapa en bredare portfölj. Det finns hur många idéer som helst, och många kom från en tidigare post om att hitta på annat. ”Detta är inte din tändare” – ”Detta är inte din bok” – ”Detta är inte din mobiltelefon”

Ok, jag gillade tanken. Men jag känner inte att jag kan bränna iväg många fler tusenlappar på att beställa nya nollserier för att jobba in det. Hur roligt det än skulle vara. Som jag skrev i förra posten: Målet är liksom redan uppnått.

Men så går jag tillbaka till mig själv: Vad är det jag gör och vad är jag bra på? Egentligen?

Jag anser att jag är bra på mitt jobb, och uppenbarligen är det fler som tycker det. Vilket är otroligt kul, eftersom jag har roligt på mitt jobb.

Jag arbetar som affärsrådigvare på Linköpings universitet, och hjälper forskare och studenter att starta företag. Jag har utvärderat och arbetat med nästan 1.000 affärsidéer under mina år här på Innovationskontoret och börjar bli bra på det. Jag jagar riskkapital åt projekt, jag matchar entreprenörer med projekt och jag stöttar entreprenörer i deras dagliga våndor och framgångar.

Så jag funderar helt enkelt på att skriva en bok om mitt jobb – och använda ”Detta är inte din penna” som exempel. Nu snackar vi diversifiering!